Anledningen till ett namnbyte beror på den förvirring som uppstod när användarna skickade in buggrapporter:

With the rewrite of the gwibber client to QML and the new friends backend, I still saw lots of comments online about gwibber and past experiences.  And as users started filing bugs against the client, it was difficult to distinguish which code base the user was using.

Considering it was a completely new code base, even new branding with the awesome new logo, we felt it made sense to start off with a new LP project as well.  And now we have friends-app

Eftersom jag inte fick Friends att fungera och kan därför inte testa den själv lånar jag ett par bilder från bloggen OMG! Ubuntu!.

Jag kan inte testa den i Manjaro heller, eftersom den är hårt insnörd i Unity och det skulle innebära att jag behöver kompilera en oändlig soppa med paket och det är inte riktigt värt det. Men det går utmärkt att installera Friends i både Ubuntu 13.04 och 12.10 för er som vill testa den, förutsatt att ni har lite bättre lycka än mig.

Installera Friends i Ubuntu 13.04

sudo aptitude install friends-app

Installera Friends i Ubuntu 12.10

Notera att Gwibber kommer ersättas av Friends och du behöver installera en del QT 5-beroenden vilket medför att en gedingen samling paket kan behöva installeras.

Börja med att lägga till förråden:

sudo add-apt-repository ppa:canonical-qt5-edgers/qt5-proper

sudo add-apt-repository ppa:ubuntu-sdk-team/ppa

sudo add-apt-repository ppa:super-friends/ppa

Uppdatera dina förråd och installera Friends:

sudo apt-get update && sudo apt-get install friends-app unity-lens-friends

Källa: WebUpd8 & OMG! Ubuntu!

Installera Unofficial Minecraft Installer i Ubuntu

sudo add-apt-repository ppa:minecraft-installer-peeps/minecraft-installer

sudo apt-get update && sudo apt-get install minecraft-installer

Installera Minecraft i Manjaro

yaourt -S minecraft

 Gamla och slitna

Nuvarande mappikoner har hängt med i flera år och även fast dom inte uppdaterats på en väldigt lång tid känns dom fortfarande modern och fräsch. Nuvarande mappikonerna är dock inte perfekt, skalar man ner ikonerna är dom inkonsekvent, dom saknar standardstorlekar och ljussättningen matchar inte andra ikoner från temat och för att inte tala om konturerna som är oskarp och gör sig inte alls bra på speciellt mörka bakgrunder. Och är man kräsen som mig stör man sig på detta!

Rätta färger

Innan man började med själva designen för den nya mappikonen började man med att se över färgvalet. Man gjorde några variationer med silver, manila, olika mättnader av blå och lila och man provade även en svart variant. Men i slutändan bestämde man sig med hjälp av communityt att man skulle fortsätta med den klassiska blåa färgen, men med en ny mättnad som matchar deras nuvarande lekfulla varumärke.

Symboliska länkar

Ett annat beslut var att dissa den färgglada och markerande ikonen på symboliska mappar till förmån av en mer modern och diskret ikon. Förut var man lite emot detta, men på senare tid har man kommit till insikt att det är ett designval som bättre matchar deras värderingar för enkelhet och elegans.

Detta möjliggör även att det blir mycket enklare om man vill göra andra färgvariationer på ikontemat, samt att det blir lättare att underhålla ikontemat i framtiden.

Ljusa och mörka bakgrunder

Ett annat problem man haft på grund av deras lekfulla Tango-liknande stil är att mappikonerna inte har gjort sig bra med mörka bakgrunder, som bilden visar ser mappen ut att vara suddig. Detta skulle bli ett problem med mörka teman i Elementary OS och man såg över detta och skapade nya ikoner med mer markanta konturer.

Files nya ikon

Filhanteraren i Elementary OS heter Files och den nya designen innebar även att man var tvungen att se över ikonen för filhanteraren så att även den matchar den nya designen. Istället för den gamla klassiska mappikonen med en stor muspekare på valde man att använda sig av ett hus på mappikonen, eftersom detta är mer logiskt då man kommer till sin hemmapp när man öppnar filhanteraren. Eftersom man gillade silverversionen av mappikonen man lade fram som förslag tidigare valde man att låta filhanteraren få denna ikonen så att den står ut lite från övriga mappikoner.

Skalning

Sist men inte minst, alla nya mappikoner kommer nu i storlekarna 16, 22, 24, 32, 48, 64, och 128 pixlar. Numer är suddiga ikoner ett minne blott!

Källa: Elementary OS

Det virtuella filsystemet för GNOME heter gvfs och har implenterat stöd för MTP i och med version 1.15. Jag använder testing-repon och i skrivande stund finns version 1.14.2 av gvfs där, men som tur är finns paketet gvfs-git tillgänligt via AUR.

Installera gvfs-git i Manjaro

yaourt -S gvfs-git

Det kommer att ta lite tid att kompilera dom paket som behövs, men när det är klart är det bara att koppla in din Android-enhet i datorn så ska allting fungera.

Samba har alltid varit ganska långsamt, vilket alltid har retat mig lite då jag sitter på ett 1000 Mbit-nätverk hemma och vill gärna utnyttja det så mycket jag kan. Hastigheten jag fick ut med Samba har varierat mellan 10-50 Mbit och med NFS får jag ut närmare 400 Mbit, vilket är en ganska stor skillnad!

Fördelen med Samba är att det är väldigt enkelt att komma igång med, samt att det är enkelt att begränsa åtkomsten till utdelningarna med lösenordsskyddade användarkonton. Med NFS krävs lite extra finess för detta, något som jag inte läst på om ännu. Men eftersom att jag delar nätverket med mig själv och har god koll på mitt nätverk är det inte livsviktigt med med användarkonton, jag nöjer mig helt enkelt med att begränsa utdelningarna till specifika IP-adresser på mitt nätverk.

I denna guiden kommer jag att förklara hur jag gjorde när jag satte upp min NFS-server, hur jag delar ut en min lagringshåŕddisk ”HDD0″ och hur jag begränsade utdelningen till en specifik IP-adress på mitt lokala nätverk.

Jag är ingen erfaren användare med NFS och tycker du att guiden innehåller brister eller om du har andra synpunkter på guiden tar jag tacksamt emot dessa!

Kom igång med NFS på servern

Börja med att installera paketet som behövs:

sudo aptitude install nfs-kernel-server

Skapa sedan en mapp under /export som vi kommer att använda som utdelningspunkt:

sudo mkdir -p /export/HDD0

Montera utdelningspunkten:

sudo mount --bind /media/HDD0 /export/HDD0

Vi kommer inte att använda oss av den extra säkerhet som NFSv4 erbjuder, därför inaktiverar vi denna funktioner i filen ‘/etc/default/nfs-kernel-server’:

sudo nano /etc/default/nfs-kernel-server

Se till att ”NEED_SVCGSSD” är satt till ‘no’:

NEED_SVCGSSD=no

Nu ska vi exportera utdelningen till det lokala nätverket. Det gör vi i filen ‘/etc/exports’:

sudo nano /etc/exports

Lägg till följande rad:

/export/HDD0 192.168.1.0/24(rw,nohide,insecure,no_subtree_check,async)

Begränsa utdelningen till specifika IP-adresser

Det här steget är valfritt, men jag rekommenderar starkt att ni begränsar er utdelning till specifika IP-adresser i ert nätverk.

Öpnna filen ‘/etc/hosts.deny’:

sudo nano /etc/hosts.deny

Lägg till följande rad:

rpcbind mountd nfsd statd lockd rquotad : ALL

Raden ovanför nekar alla klienter åtkomst till din utdelning, då kommer bara dom klienter du lagt till i ‘/etc/hosts.allow’ att få åtkomst till din utdelning.

Nu ska vi redigera filen ‘/etc/hosts.allow’ och välja vilka IP-adresser som får åtkomst till din utdelning:

sudo nano /etc/hosts.allow

Lägg till föjande rad:

rpcbind mountd nfsd statd lockd rquotad : 127.0.0.1,<IP-adress>

127.0.0.1 är adressen till localhost, vilket måste vara med i början eftersom att senare versioner av Ubuntu inte kommer att hitta stöd för NFSv3 annars, vilket inaktiveras om localhost nekas anslutning. Om ni är osäker på vilken IP-adress er klientdator har på det lokala nätverket kan ni använda er av kommandot ifconfig.

Nu när allt är klart starnar ni om NFS-servern för att ändringarna ska tas i bruk:

sudo service nfs-kernel-server restart

Kom igång med NFS på klieneten

Börja med att installera paketet som behövs:

sudo apt-get install nfs-common

För att montera utdelningen använder ni er av kommandot:

sudo mount -t nfs4 <IP-adress>:/export/HDD0 /media/HDD0

Om ni vill att utdelningen ska monteras automatiskt vid start behöver vi lägga till en liten rad i ‘/etc/fstab’:

sudo nano /etc/fstab

Lägg till följande rad:

<IP-adress>:/export/HDD0   /media/HDD0   nfs4   rsize=8192,wsize=8192,timeo=14,intr,_netdev    0 0

FF Multi Converter har stöd för följande format:

• Ljud/video: aac, ac3, afc, aiff, amr, asf, au, avi, dvd, flac, flv, mka, mkv, mmf, mov, mp3, mp4, mpg, ogg, ogv, psp, rm, spx, vob, wav, webm, wma, wmv;
• Bilder: bmp, cgm, dpx, emf, eps, fpx, gif, jbig, jng, jpeg, mrsid, p7, pdf, picon, png, ppm, psd, rad, tga, tif, webp, xpm;
• Dokument: doc > odt, pdf; html > odt; odp > pdf, ppt; ods > pdf; odt > doc, html, pdf, rtf, sxw, txt, xml; ppt > odp; rtf > odt; sdw > odt; sxw > odt; txt -> odt; xls > ods; xml > doc, odt, pdf.

I övrigt finns det väl inte så mycket att säga om programmet, den får jobbet gjort helt enkelt!

Installera FF Multi Converter

Börja med att lägga till förrådet:

sudo add-apt-repository ppa:ffmulticonverter/stable

Uppdatera dina förråd:

sudo apt-get update

Installera programmet:

sudo apt-get install ffmulticonverter

Källa: WebUpd8

Förbättrad ‘Window snap’-animation

Förut när man drog ett fönster till ett hörn visades bara en orange ruta hur fönstret skulle skalas upp när man släppte musen, nu har man gjort om denna visuella förhandsgranskning genom att lägga till en genomskinlig visualisering av själva fönstret. Tydligen ansågs den tidigare visualiseringen vara oförutsägbar och förvirrande. Exakt hur vet jag faktiskt inte.

Uppdaterade ikoner

Flera av ikonerna i bland annat Unity har uppdaterats. Nedan är en bild på dom nya ikonerna för Programcentralen, programuppdateraren och filhanteraren Nautilus.

Ny avstängningsdialog

Dialogen för att stänga av datorn och logga ut från Ubuntu har gjorts om och numer har dialogerna fått ett väldigt OS X-inspirerat utseende som jag tycker ser riktigt bra ut.

Halverad livslängd för icke LTS-releaser

För att spara tid och pengar har man halverat den supportade livslängden för icke Long Term Support-releaser (LTS). Man går alltså från 18 månader till 9 månader, detta beslut är taget av Ubuntus ‘Technical Board’ med en enhällig omröstning som ägde rum i Mars.

Detta ger användaren 3 månader på sig att uppgradera till den nya versionen, en fullt rimlig tidsgräns anser jag. Det ska tilläggas att detta bara berör version 13.04 och nyare, äldre versioner har fortfarande en livslängd på 18 månader.

Förbättrad fönsterväxlare i Unity

Numer kan man enkelt växla mellan olika fönster från samma program genom att högerklicka på ikonen i Unity.

Ny sync-meny

Den nya sync-menyn ger dig enkel åtkomst till molnlagringstjänster som bland annat Ubuntu One och det något mer populära alternativet Dropbox. Menyn visas trevligt nog bara om du har konfigurerat ett konto för några av dessa lagringstjänster.

Ny standardbakgrundsbild

I vanlig ordning har man även sett över bakgrundsbilden som skeppas med Ubuntu i varje ny release. Jag personligen att den nya bakgrunden är riktigt behaglig att vila ögonen på.

Detta är givetvis inte precis alla nyheter i Ubuntu 13.03, men det är dom mer intressanta som är värd att nämna anser jag. Den färdiga versionen av Ubuntu 13.04 kommer att släppas den 25 april, men om du redan nu vill testa den kommande versionen finns en Beta ute som du kan ladda hem här.

Manjaro Linux är en användarvänlig Linuxdistribution baserad på Arch Linux. När jag har nämnt Manjaro för mina vänner brukar jag säga att Manjaro Linux och Arch Linux är lite som Ubuntu och Debian.

Jag tänkte försöka mig på ett kort inlägg om Manjaro eftersom att det är en distro som jag personligen använder och gillar väldigt mycket, utöver Ubuntu som givetvis finns på en av mina datorer också. Anledningen till att jag övergav Ubuntu och Xubuntu på min arbetsdator beror absolut inte på att det skulle vara dåliga distros på något vis. Men som den nörd man är blev Ubuntu efter alla år lite tråkigt och jag kände att det var dags att prova något nytt som gav mig lite mer utmaningar. Efter att ha testat bland annat Gentoo och Arch Linux fastnade jag slutligen med Arch eftersom det var en distro som tilltalade mig oerhört mycket, vilket jag kommer att ta upp lite senare i inlägget.

Efter ett par år med Arch spenderade jag ganska lite tid vid datorn, dels på grund av ett tillfälligt bristande intresse för datorer i ren allmänhet samt att jag var upptagen med annat och det kändes därför att jag spenderade mer tid på att konfigurera saker än att använda datorn. Till skillnad från Ubuntu är inte Arch lika självgående och du får göra precis allting själv, vilket medförde en del meckande när dom gick över till Systemd. Men för ett tag sedan ramlade jag över Manjaro som jag genast blev förtjust vid!

Introduktion

Manjaro är en användarvänlig distro baserad på  Arch Linux. Arch är känd för att vara en exceptionellt snabb, kraftfull och lättviktig distro med tillgång till den absolut senaste mjukvaran. Dock är Arch allt annat än nybörjarvänligt, man riktar sig helt och hållet till mer erfarna Linux-användarna med mycket tålamod.

Manjaro bjuder på det bästa från två världar! Manjaro är snabb som Arch och erbjuder den senaste mjukvaran, samtidigt som Manjaro är enkelt som Ubuntu. Manjaro finns i smakerna GNOME 3, Xfce, Openbox, Cinnamon och den minimala Net-versionen. Precis som Ubuntu finns en grafisk ‘peka-och-klicka’-installation som sköter det mesta åt dig. En standardinstallation ger dig ett bra utbud med förinstallerade program och multimediacodecs. Med den minimalistiska Net-versionen får du däremot en minimal installation med Manjaro utan en skrivbordsmiljö och program.

Jag tycker även att Manjaro kan tilltala dom mer erfarna användarna, eftersom Manjaro precis som Arch är extremt modulärt och anpassningsbart.

Funktioner och fördelar

Manjaro delar som bekant flera av dom fördelaktiga funktionerna som Arch erbjuder, bland annat:

• Snabbhet, styrka och effektivitet
• Tillgång till den senaste mjukvaran (Nästan lika snabbt som Arch, dom testar alltid mjukvaran själva innan dom skeppas ut)
• Rullande releaseschema (Alla nya paket släpps på en gång och kommer inte i en ny version av diston var sjätte månad som med Ubuntu. Du behöver därför aldrig installera om Manjaro)
• Tillgång till Arch User Repository (AUR)

AUR kan jämföras lite som PPA-förråden i Ubuntu. Skillnaden är att du inte behöver lägga till något förråd, utan du använder dig istället av en pakethanterare som Yaourt och installerat paketen som om det vore vilket paket som helst från standardföråden. Jag hoppas att det var en godtycklig beskrvning av AUR, det är ganska svårt att ge en sammanfattad beskrivning utan att bli allt för tekniskt med en massa engelska termer.

Utöver ovan nämnda funktioner och fördelar så erbjuder Manjaro en del saker som Arch saknar, bland annat:

• En förenklad och användarvänlig installationsprocess
• Automatiskt identifiering av din dators hårdvara (T.ex vilket grafikkort du har)
• Automatiskt installation av nödvändig mjukvara (T.ex drivrutiner till ditt grafikkort)
• Manjaro har ett eget mjukvaruförråd, man använder alltså inte samma förråd som Arch. Detta för att säkerhetsställa fullt testade och stabila paket

Nackdelar

• Även om Manjaro är klassad som en nybörjarvänlig distro (Vilket jag också håller med om) är den kanske inte fullt lika enkel som Ubuntu. Och är man van med Ubuntu och hur det fungerar kan det finnas en liten inlärningströskel med hur Manjaro fungerar och beter sig eftersom att den är baserat på Arch. Arch är ju uppbyggt och fungerar helt annorlunda gentemot Ubuntu.

Länkar

• Officiella hemsidan
• Ladda hem Manjaro

Om du testar Manjaro får du gärna dela med dig av dina erfarenheter!

Du hittar inställningarna för tangentbordet via Systeminställningar / Tangentbord och under fliken Genvägar kan du lägga till egna tangentbordsgenvägar.

Klicka på plus-knappen och lägg sedan till följande kommandon med valfri tangentbordskombination, om du har mediaknappar är ju dessa givetvis smidigast att använda sig av.

Spela/Pausa:

dbus-send --print-reply --dest=org.mpris.MediaPlayer2.spotify /org/mpris/MediaPlayer2 org.mpris.MediaPlayer2.Player.PlayPause

Nästa låt:

dbus-send --print-reply --dest=org.mpris.MediaPlayer2.spotify /org/mpris/MediaPlayer2 org.mpris.MediaPlayer2.Player.Next

Föregående låt:

dbus-send --print-reply --dest=org.mpris.MediaPlayer2.spotify /org/mpris/MediaPlayer2 org.mpris.MediaPlayer2.Player.Previous

Du kan nu styra Spotify oavsett om programmet har fokus eller inte.

Klienten heter Birdie och den har ett enkelt enkolumns-användargränssnitt (Om det ens är ett korrekt ord?) och kräver ytterst få och små beroenden. Birdie har dom funktioner man kan förvänta sig av en Twitter-klient och är väldigt enkelt att använda.

Men om man gillar en ’single-column view’ layout är ju dock högst subjektivt. För en hårdkokt Twitter-nörd finns det förmodligen andra alternativ som lämpar sig bättre, för er kommer det ett blogginlägg senare om en annan klient som jag tror att ni kommer att gilla.

Installera Birdie

Birdie finns i skrivande stund tillgängligt för Ubuntu 12.04, 12.10 och 13.04 via deras PPA-förråd. Du lägger till förrådet med kommandot:

sudo add-apt-repository ppa:birdie-team/stable

Uppdatera sedan dina förråd och installera Birdie med kommandot:

sudo apt-get update && sudo apt-get install birdie

Jag personligen använder appen till att automatiskt slå på min belysning i lägenheten när jag lämnar min lägenhet släcker den belysningen, för att det ska fungera krävs dock även att man har en TellStick Duo/Net med passande mottagare kopplad till lamporna. Jag har även ordnat att när någon skickar ett SMS eller ringer till mig när jag sover så skickar Tasker ett SMS till kontakten, onödigt men roligt. Jag har även skapat en liten task så att appen Spotify öppnas automatiskt när jag kopplar in mina hörlurar och att appen sedan stängs ner när jag kopplar ur mina hörlurar. Det är bara några exempel på Taskers möjligheter.

Om du inte redan har appen tycker jag absolut att du ska köpa den! Om du dock är tveksam finns det en testversion via utvecklarens hemsida att ladda hem som fungerar i 7 dagar om man vill noga och utförligt testa appen innan man köper den. Hur länge rean fortlöper vet jag inte, så vänta inte för länge bara.

Vanligtvis kostar appen dryga 42 kr, men är nu nedsatt till dryga 20 kr.

Tasker på Play Store.

add-apt-repository: command not found

Tydligen har man skippat stödet för detta i Server-versionen. Jag försökte att hitta en orsak till varför, dock blev jag aldrig klokare och jag kan ärligt talat inte komma på en enda anledning varför man inte inkluderar denna funktionen som standard? Det rör sig om paket på ett par hundra Kilobyte.

Om du råkar ha en Server och någonsin har funderat på vilket paket det är så har jag det ytterst simpla svaret nedanför. :)

sudo aptitude install python-software-properties software-properties-common

Om någon vet varför man skippat dessa två paket i Server-versionen får ni gärna lämna en kommentar nedanför.

Jag har testat det på både Xubuntu 12.10 och i Manjaro Linux och det har fungerat över förväntan. :)

Installera pidgin-opensteamworks i Ubuntu

Börja med att lägga till förrådet:

sudo add-apt-repository ppa:lasall/pidgin-opensteamworks

Uppdatera dina förråd:

sudo apt-get update

Installera paketet:

sudo apt-get install pidgin-opensteamworks

Installera pidgin-opensteamworks i Manjaro

I Manjaro är det något enklare att installera paketet då det finns tillgängligt via AUR:

yaourt -S pidgin-opensteamworks-bin

När ni har installerat paketet behöver ni starta om Pidgin innan ni kan lägga till ert konto i Pidgin.

Jag vill börja med att ge Fredrik Forsmo och Binero ett stort tack för all hjälp med den nya bloggen. Fredrik är en ung, väldigt kunnig och drivande webbutvecklare som har hjälpt mig med alla tekniska bitar och utan honom kan jag ärligt säga att nya Lathund inte skulle finnas idag, iaf inte finnas i en så fin kostym som den faktiskt har lyxen att bära idag. :) Jag vill även tacka Binero som har sponsrat mig med webbhotell. Jag får inget extra för att säga det, men Binero är ett väldigt trevligt företag och deras support har varit ytterst hjälpsamma med mig och jag kan varmt rekommendera Binero om ni har planer på att skaffa en domän och/eller ett webbhotell.

Jag känner mig lite ringrostig med mitt bloggande och jag är faktiskt lite nervös över att ta upp det igen, men jag tror nog att det kommer bli bra. Just nu har jag bara ett inlägg som väntar på att publiceras och i vanlig ordning är jag ytterst tacksam för tips och idéer på vad ni vill vill se här på Lathund! Det är ju trots allt för er skull som jag bloggar.

Lämna gärna en kommentar om vad ni tycker om den nya designen också. Jag personligen tycker att det är ett modernt och väldigt stilrent tema som bör passa alla. Hittar ni några konstigheter eller har några frågor eller funderingar om vad som helst finns jag alltid tillgänglig via mail. Och om ni hittar några skönhetsfel, buggar eller andra konstigheter skulle jag vara tacksam om ni uppmärksammade dessa för mig.

Nya Lathund kommer med lite nyheter. Ubuntu har alltid legat i fokus på Lathund och kommer alltid att göra det, när jag tänker på Lathund är det en Ubuntu-blogg jag tänker på och det kommer alltid att förbli så. Ni har inget att vara orolig över! :) Dock har jag tänkt att klämma in några inlägg med Android och Manjaro Linux som jag personligen använder.

Hösten 2009 blev jag en stolt ägare av en HTC Hero och ända sedan dess har jag varit helt frälst i operativsystemet Android, som givetvis är baserat på Linux. Under mina 4 år som Android-fantast har jag flertalet telefoner, i skrivande stund har jag en Nexus 4, som med all säkerhet kommer bli ersatt med nästkommande Nexus. Jag kommer dock inte göra Lathund till en kopia av Swedroid, men det händer ibland att det finns saker jag skulle vilja blogga om.

Slutligen vill jag ge alla läsare ett stort tack för alla sjukt positiva kommentarer jag fått. Det är utan tvekan helt underbart stärkande och motiverande!

När Linuxuser i sin tur växte i popularitet växte även deras krav. På något vis lyckades man ordna en deal med Glesys som numer förser dom med en gratis VPN-server, vilket har fungerat bra genom åren. Men när jag pratade med en av killarna bakom Linuxuser igår kunde han inte ge några garantier på att Lathund kommer att flyta på utan driftstörningar på deras server som det ser ut idag. (Vilket kanske märks redan nu?)

Därför söker jag nu en bättre och mer permanent lösning. Enligt er tycks webbhotellet Binero vara ett bra alternativ. Dom tar 69kr/mån för ett webbhotell och det är en fullt rimlig summa tycker jag. Det tillkommer även en startavgift på 125 kr.

Jag har blivit rekommenderad att börja använda tjänsten Flattr så att man kan skänka mikrodonationer till Lathund.nu. Om ni tror på mig, att det kan bli något bra av detta och väljer att donera kommer det att gå till kostnaden för ett webbhotell. Ölen har jag råd att betala för själv! ;)

Jag vill passa på att tacka alla för era trevliga kommentarer och er feedback jag fått på så kort tid! Jag hade verkligen inte förväntat mig att Lathund kunde vara så poppis som det tycks ha blivit. :)

Glöm inte bort att gilla och följa oss på Facebook, Twitter och Google+ för mer nyheter och uppdateringar!

Det har väl inte undgått någon att min blogg Lathund.nu har fallit i glömska? Helt ärligt är jag lite nervös över hur många som i överhuvudtaget kommer att läsa det här inlägget till att börja med.

Mitt nyvunna intresse för att åter ta Lathund i bruk kom när jag låg i soffan och pillade med Google Docs på min surfplatta. Av en ren slump hittade jag på det gamla frågeformuläret ‘Vad tycker du om Lathund.nu?’. När jag läste vilka härliga kommentarer folk lämnat blev jag genuint väldigt glad, samt att det var oerhört inspirerande läsning. Jag tänkte för mig själv att jag borde återuppta bloggandet igen!

Det finns som sagt många fina kommentarer, här ett litet axplock:

Tack för allt Du är en klippa för mig.

Jag är relativt ny på Ubuntu och jag har våldsamt mycket nytta av din sida.

Du har helt klart den bästa ubuntu sidan på svenska

Jag är riktigt imponerad utav dina guider, din engagemang och sinne för stil och design. Jag vill se mer av allt!

Fortsätt i den här stilen, den är enkel, lagom med information samt vänder sig till dom flesta. Betyg av mig är mvg!

Din blogg är välskriven och lärorik! Dessutom är bloggen utmärkt reklam för Ubuntu. Så här ska en Ubuntu-blogg se ut. Suveränt! Dessutom har bloggen en bra kombination av bilder och text. Försök att kämpa på med bloggen så länge som möjligt!

Denna gång är min tanke och förhoppning att jag kan få med mig lite frivilliga personer som jag kan fördela ut arbetet åt. Som det ser ut nu består besättningen på skutan av mig och min trogna vän Fredrik Forsmo, en webbutvecklare som jobbar på företaget Isotop. Tanken är att Fredrik ska sköta driften av bloggen och alla andra tråkiga bitar, vilket medför att jag kan fokusera på själva innehållet på bloggen. Min förhoppning är att kunna utöka besättningen med skribenter. Om du tycker att allt det här låter intressant ser jag gärna att du slänger iväg ett mail till mig på ’58designs at gmail dot com’.

Något som jag fick lära mig den hårda vägen med Lathund.nu är att oavsett hur stor vilja man har, kommer man att tids nog gå in i väggen om man försöker driva Lathund.nu helt själv. Denna gången tänker jag inte göra samma misstag.

Om ni inte redan har listat ut det, är meningen med detta inlägget en liten intressekoll om behovet och/eller intresset för en nystart av Lathund.nu fortfarande finns? Jag skulle verkligen uppskatta era tankar, funderingar och idéer kring detta!

Min tanke är att fortsätta på det koncept jag hade, att blogga om tips och guider på en nivå som alla förstår. Fokus kommer självklart att ligga på den nybörjarvänliga linuxdistributionen Ubuntu. Men jag har även tankar och idéer på att uttöka utbudet med andra linuxdistributioner, vilket kommer att innefatta det omåttligt populära operativsystemet Android.

För er som missat det är jag en stor Android-fanatiker och skrivande stund är jag en stolt ägare av både en telefon och surfplatta från Nexus-serien.

Vad tror ni om allt detta? Bu eller blä?

PS. Bloggen har tydligen ådragit sig en smärre sjukdom sedan jag lämnade den ensam. Vilket är orsaken till att den kanske inte fungerar helt friskt ibland. Om projektet kommer att sjösättas kommer Lathund.nu att begåvas med en ny fräsch installation av WordPress tillsammans med en helt ny design! DS.

Du finner oss även på Facebook, Twitter och Google+ om du vill följa utvecklingen och hålla kontakten med oss.

Detta går dock att lösa rätt enkelt genom att ändra en litet stycke kod i källkoden, så att den istället öppnar länken ”https://mail.google.com/” och läser din uppgifter från den sparade kakan (Förutsatt att du har valt att spara lösenordet i webbläsaren).

Förberedelser

Börja med att installera SVN om du inte redan har det:

sudo aptitude install subversion

Ladda sedan hem senaste versionen av GNOME Gmail Notifier:

svn co http://gnome-gmail-notifier.googlecode.com/svn/trunk/ gnome-gmail-notifier-read-only

Ställ dig i rätt mapp:

cd gnome-gmail-notifier-read-only

Öppna filen /src/ggn-account.c och leta reda på stycket:

/**
* ggn_account_launch_inbox:
* @account: The #GgnAccount to use.
* @basic: Whether or not to use the basic login mode.
*
* Launches the web-based inbox of the given gmail account using the function
* ggn_account_launch(). Using basic login mode simply opens the basic mail
* url.
*
* Returns: void.
**/
void ggn_account_launch_inbox (GgnAccount *account, gboolean basic) {
/* utilize ggn_account_launch(). */
ggn_account_launch (account,
GGN_ACCOUNT_LAUNCH_INBOX,
account->priv->user,
account->priv->domain,
account->priv->pass,
NULL,
basic);
}

Ersätt stycket med:

## hacked_ggn_account.c [c++]
/**
 * ggn_account_launch_inbox:
 * @account: The #GgnAccount to use.
 *
 * Launches the web-based inbox of the given gmail account using the function
 * ggn_account_launch().
 *
 * Returns: void.
 **/
void ggn_account_launch_inbox (GgnAccount *account) {
  /* utilize ggn_account_launch(). */

/* Dirty hack , inbox start bypass google auth and use , hopefully, stored cookie in browser
  ggn_account_launch (account,
                      GGN_ACCOUNT_LAUNCH_INBOX,
                      account->priv->user,
                      account->priv->domain,
                      account->priv->pass,
                      NULL);*/
  ggn_link_execute ("https://mail.google.com/");
}

Kompilera och installera

Först behöver vi installera lite beroenden för att kunna kompilera programmet:

sudo aptitude install libgnome2-dev libgnomeui-dev libnotify-dev libsoup2.4-dev libglib2.0-dev libglade2-dev libgstreamer0.10-dev

Kompilera och installera programmet:

./autogen.sh --prefix=/usr

make

sudo make install

Nu är allting klart!

Tack till Steffen för hacket.

Öppna filen userChrom.css som du finner här:

/home/<användare>/.mozilla/firefox/<***>.default/chrome/userChrome.css

Lägg till raden:

#addon-bar
{
display: none !important;
}

Spara och stäng filen. Nu kommer Add-on bar att permanent vara dolt.

gedit är en personlig favorit och jag blev glatt överraskad när jag märkte att den även finns till Windows, även om jag själv inte använder Windows är det ju alltid trevligt med riktigt bra och fria alternativ till er som använder Windows.

Det finns egentligen inte mycket att säga om gedit. Changelog hittar ni här och här laddar ni hem gedit för Windows. I skrivande stund är senaste versionen 2.30.2:

Hämta version 2.30.2

Med detta temat har man verkligen fått till en fullpoängare! Det var faktiskt så snyggt att man nästan blev sugen på att testa KDE igen. ;)

Det är tre personer som ligger bakom det nya temat, som man skapades helt från grunden för bästa resultat. Ni kan läsa mer om temat här.

Hämta temat

I vanlig ordning installerar man temat via System / Inställningar / Utseende, eller packar upp arkivet till mappen ~/.themes.